HCM – Hypertrofisk Kardiomyopati
HCM är en hjärtsjukdom som kan drabba alla kattraser, inklusive perser och exotic, samt huskatter. Sjukdomen innebär att hjärtmuskeln blir förtjockad och kan påverka hjärtats förmåga att fungera normalt. Katten kan vara symtomfri under lång tid, vilket gör regelbundna undersökningar viktiga.
Perser och exotic har inget specifikt hälsoprogram för HCM, men SPEXUS har valt att ansluta sig till Maine Coon-kattens hälsoprogram, som administreras av PawPeds. Rekommendationerna har tagits fram av Svenska Maine Coon-klubben tillsammans med professor Jens Häggström vid SLU och kan tillämpas även på andra raser.
Rekommenderat undersökningsschema för avelsdjur:
- Första ultraljudsundersökningen vid 1 års ålder eller före första parningen.
- Förnyad undersökning vid 2, 3 och 5 års ålder.
Eftersom HCM kan utvecklas långsamt och ibland visar sig först vid 5 års ålder eller senare, är återkommande undersökningar viktiga.
Undersökningen utförs med ultraljud av hjärtat hos en veterinär med relevant kompetens. På PawPeds hemsida hittar du en lista över veterinärer som utför HCM-undersökningar.
Hitta veterinär för HCM-undersökning
SPEXUS rekommenderar att avelsdjur undersöks enligt hälsoprogrammets riktlinjer för att främja en långsiktigt frisk perser- och exoticpopulation.
PKD – Polycystisk njursjukdom
PKD är en ärftlig njursjukdom som drabbar perser och perserbesläktade raser. Sjukdomen innebär att vätskefyllda cystor bildas i njurarna och i allvarliga fall tränger undan den friska njurvävnaden, vilket kan leda till nedsatt njurfunktion och njursvikt.
PKD blev mer uppmärksammat i Sverige under slutet av 1980-talet, då många katter importerades från USA, där sjukdomen var utbredd. Sjukdomen nedärvs autosomalt dominant, vilket innebär att det räcker med en kopia av den muterade genen för att katten ska kunna utveckla sjukdomen.
År 2004 identifierades den gen som orsakar PKD, och idag finns enkla DNA-tester som kan visa om katten bär på anlaget. Provet tas vanligtvis med en svabb från insidan av kattens kind.
Symtom uppträder ofta först i vuxen ålder och kan vara ökad törst, ökad urinmängd, minskad aptit och avmagring. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till njursvikt redan hos kattungar. Det finns ingen botande behandling, men njurdiet kan bidra till att stödja njurfunktionen hos katter med lindrigare sjukdom.
Genom seriöst avelsarbete har svenska perseruppfödare till stor del lyckats minska förekomsten av PKD. Fife/SVERAK, CFA och andra organisationer rekommenderar DNA-testning innan avel.
SPEXUS stödjer denna rekommendation fullt ut. Katter som testats positivt för PKD ska inte användas i avel. Om båda föräldrarna är DNA-testade och negativa behöver avkomman inte testas.
Så testar du din katt för PKD
PKD kan testas genom ett enkelt DNA-test som erbjuds av flera laboratorier. Hos många labb kan du fylla i remissen online och behöver därför inte beställa ett färdigt testkit.
Så går det till:
- Välj ett laboratorium som erbjuder PKD-DNA-test och fyll i remissen online.
- Ta provet genom att svabba insidan av kattens kind med en provtagningssvabb eller godkänd oanvänd tops, enligt laboratoriets instruktioner.
- Skicka in provet tillsammans med remissen till laboratoriet.
- Ta del av testresultatet som visar om katten bär på PKD-anlaget eller inte.
Kontrollera alltid laboratoriets krav på provtagningsmaterial och provhantering.
