Hos katt förekommer tre blodgrupper: A, B och AB. Blodgrupp B förekommer i varierande grad hos olika raser och är viktig att ta hänsyn till i avelsarbetet.
Anledningen till att man blodgrupperar sin katt inför avel är att förhindra att en B-blodshona paras med en A-blodshane. En sådan kombination kan innebära att kattungarna drabbas av neonatal isoerytrolys, där antikroppar i mammans mjölk angriper kattungarnas röda blodkroppar. Tillståndet kan leda till att kattungarna blir svårt sjuka eller avlider under de första levnadsdygnen.
Testa kattens blodgrupp
Det finns två sätt att testa kattens blodgrupp: genom blodprov (serologisk testning) eller DNA-test med svabb eller blod.
Med blod
Boka tid hos veterinär som tar ett blodprov i EDTA-rör. Ange kattens namn och registreringsnummer eller ID-nummer på provet. Provet kan skickas in av veterinären eller av dig själv till ett laboratorium som utför analysen. Följ laboratoriets instruktioner för provhantering och försändelse.
Med svabb
DNA-test kan utföras genom svabb från kattens munslemhinna. Olika laboratorier har olika krav på provtagningsmaterial. Vissa godkänner vanliga oanvända tops, medan andra kräver särskilda provtagningsborstar.
Provet kan tas hemma enligt laboratoriets instruktioner eller hos veterinär, om du vill få kattens identitet verifierad. Kontrollera alltid vad det valda DNA-testet visar, eftersom alla test inte kan skilja mellan blodgrupp A och AB.
Neonatal isoerytrolys
Neonatal isoerytrolys innebär att antikroppar från kattmammans mjölk angriper de röda blodkropparna hos kattungar med en oförenlig blodgrupp. Risken uppstår framför allt när en B-blodshona paras med en A-blodshane.
Kattungarna påverkas normalt inte under dräktigheten, eftersom moderkakan skyddar dem från mammans antikroppar. Efter födseln kan antikropparna i mjölken orsaka hemolys, det vill säga sönderfall av de röda blodkropparna. I allvarliga fall kan kattungarna avlida under de första levnadsdygnen.
Vad gör man om honan är B-blod?
Att para en B-blodshona med en A-hane är enligt Jordbruksverket ett brott mot Djurskyddslagen, eftersom kombinationen bland annat riskerar att orsaka sjuka djur. Sedan 2016 är så kallade “delningskullar” inte längre tillåtna. Enda gången det är tillåtet att para en B-blodshona med en A-hane är om man låtit mäta honans antikroppstitrar och de visat sig vara tillräckligt låga. Titerhalten varierar under kattens liv och måste testas inför varje kull.
Eftersom man inte får para en B-blodshona med en A-hane (så länge hon inte fått godkänt titer-test) innebär det en del svårigheter i aveln. Det kan vara väldigt svårt att hitta en lämplig hane, eftersom man ofta inte testar blodgrupp på dessa. Man bör också ställa sig frågan om det är värt besväret att leta rätt på en B-blodshane att låna eller köpa, eftersom alla avkommor från den kullen i så fall också föds med B-blod. Man får som uppfödare helt enkelt försöka avgöra hur värdefull katten är i avel.
